Två forskare döms för färgattack på Bromma – 15 frias av tingsrätten

Fakta

• 17 personer greps den 17 september 2023 vid Bromma flygplats efter att ha sprutat rödfärg på en byggnad och ett privatjetplan.
• Två av aktivisterna dömdes till villkorlig dom, 50 dagsböter var och skadestånd för sanering.
• 15 personer friades helt av Solna tingsrätt, däribland Isabelle Letellier som nekats svenskt medborgarskap på grund av åtalet.
• Aktivisterna tillhörde Scientist Rebellion och Extinction Rebellion; flera var forskare.
• Tingsrätten underkände nödvärnsinvändningen och menade att hotet mot liv inte var tillräckligt konkret.
• Kammaråklagare Ellen Hansson överväger att överklaga de friande domarna inom tre veckor.
• FN:s specialrapportör Michel Forst har kritiserat avslaget på medborgarskap för en av de åtalade.

Rödfärg mot privatjet – två döms, 15 går fria

Solna tingsrätt har meddelat dom i ett uppmärksammat mål där 17 klimataktivister åtalats för skadegörelse och medhjälp till skadegörelse vid Bromma flygplats. Två personer döms till villkorlig dom och 50 dagsböter var, medan 15 frias från samtliga anklagelser. Aktionen ägde rum den 17 september 2023, då aktivister tog sig in på privatjetterminalen och sprutade röd vattenlöslig färg på en byggnad, ett flygplan och flera fordon. Hela gruppen greps av polis och åtalades senare för brott som kunde ha lett till fängelse.

Forskare bakom protesten – nödvärn underkänns

Många av de åtalade var forskare från nätverket Scientist Rebellion, en undergrupp till Extinction Rebellion. De hävdade att aktionen var nödvärn för att stoppa framtida dödsfall orsakade av privatplanens klimatutsläpp. Tingsrätten underkände dock invändningen och konstaterade att hotet mot liv inte var tillräckligt konkret, utan byggde på statistiska beräkningar. Rätten ansåg att aktivisterna kunde ha prövat andra metoder än skadegörelse. De två dömda forskarna får nu betala skadestånd för saneringskostnaderna.

Isabelle Letellier frias – medborgarskapsfrågan kvarstår

En av de friade är Isabelle Letellier, forskare och svensk bosatt i Malmö. Hon nekades svenskt medborgarskap med motiveringen att hon inte uppfyller kravet på ett hederligt levnadssätt, på grund av åtalet. FN:s specialrapportör för miljöförsvarare, Michel Forst, har kritiserat beslutet. – Det känns faktiskt inte längre tryggt att leva i Sverige och inte ha skyddet från medborgarskap, säger Letellier, vars man och barn är svenska medborgare. Hon beskriver domen som en seger för demokratin.

Åklagaren överväger överklagan – risk för fortsatt brottslighet

Kammaråklagare Ellen Hansson meddelar att hon inom tre veckor ska besluta om att överklaga de friande domarna. Hon delar inte rättens bedömning att risken för fortsatt brottslighet är liten för de som fått villkorlig dom. De dömda aktivisterna har redan uttryckt att de inte ångrar sin handling. Samtidigt varnar andra forskare, som statsvetaren Björn Hassler, professor i miljövetenskap vid Södertörns högskola, för att aktionen kan skada allmänhetens förtroende för vetenskapen. – Risken är att det spiller över så att många människor inte ser forskaren som en neutral kunskapssökare, utan som en som har ett politiskt budskap, säger Hassler.

50 års aktivism – Amelie Bendz bland de friade

Bland de friade finns Amelie Bendz, 80, pensionerad förskollärare och veteran inom klimatrörelsen. Hon deltog i sin första klimatdemonstration, Barsebäcksmarschen, redan i augusti 1976. Hon var den som fungerade som länk mellan demonstranter och polis under aktionen, men greps och tvingades klä av sig naken. – Det var en absurd situation, säger hon. Amelie ser blandningen av generationer som avgörande: de äldre har erfarenhet, de unga har energi. Hon stöttade Fridays for future när Greta Thunberg började skolstrejka.

Vad händer nu? Överklagan och forskarrollen debatteras

Domen innebär att två personer fälls för skadegörelse, men 15 går fria. Frågan om medborgarskap för klimataktivister har väckt internationell uppmärksamhet, och FN:s specialrapportör har uttalat sig. Samtidigt pågår en debatt inom forskarvärlden om gränserna för aktivism. Forskaraktivisten Björn Paxling, som också var åtalad, försvarar handlingen: – Man kan vända på det och fråga dessa forskare, varför publicerar du ännu en väl underbyggd artikel om inga makthavare lyssnar på den? När är ditt ansvar att ställa dig upp och säga ifrån? Åklagarens beslut om överklagan väntas inom tre veckor. Tills dess står domen fast: 15 fria, två dömda – och en het debatt om klimataktivismens gränser.

Sammanfattning

• Solna tingsrätt dömde två forskare till villkorlig dom och böter för skadegörelse, medan 15 andra friades.
• Rätten underkände nödvärnsinvändningen och ansåg att hotet från klimatutsläpp inte var tillräckligt konkret.
• Isabelle Letellier, en av de friade, har nekats svenskt medborgarskap på grund av åtalet – ett beslut som kritiserats av FN.
• Åklagaren överväger att överklaga de friande domarna inom tre veckor.
• Aktionen har väckt debatt om forskarens roll i samhället och risken för att allmänhetens förtroende för vetenskapen skadas.
• Amelie Bendz, 80, som demonstrerat i 50 år, var en av de friade och ser domen som en seger för demokratin.