Första maj: från massmobilisering till identitetsmarkör – kampen om arbetarrörelsens högtid

Fakta

• Torbjörn Nilsson har läst boken 'Förkämpar och paroller' av Jesper Eneroth och listar minnesvärda första maj-märken från 1893 till 1985.
• Henrik Torehammar brinner mest för parollen 'Åtta timmars arbetsdag'.
• Orla Wigsö, professor i kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att första maj-firandet kommer att minska över tid och att tågandet på sikt kommer att dö ut.
• Wigsö säger: 'Folk har inte sin identitet i politiska partier på samma sätt'.
• Mathilda Andersson, undersköterska och skyddsombud, samt Annelie Borgström, ombudsman IF Metall Västbo Östbo, har skrivit en debattartikel för Socialdemokraterna i Vaggeryds kommun.
• Debattartikeln lyfter fram LO-kollektivets roll: undersköterskor, barnskötare, byggnadsarbetare, chaufförer, industriarbetare, butiksanställda.
• Artikeln betonar samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna som avgörande för att försvara trygghet, investera i jobb och minska klyftor.
• Första maj har historiskt varit en styrkedemonstration för arbetarrörelsen, men i dag ser det inte riktigt ut så, enligt en professor.

En dag mellan tradition och förändring

Den första maj 2025 samlas återigen tusentals människor i demonstrationståg över hela Sverige, men stämningen är dämpad och skaran tunnare än förr. För arbetarrörelsen var dagen en gång en massiv styrkedemonstration, en årlig uppvisning av enad klassmedvetenhet. I dag, konstaterar Orla Wigsö, professor i kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, ser det inte riktigt ut så. Wigsö ser att första maj-firandet är ett fenomen som kommer att fortsätta minska över tid. Han menar att tågandet på sikt kommer att dö ut, eftersom människor i dag inte har sin identitet i politiska partier på samma sätt som tidigare generationer. Förändringen är gradvis men tydlig: från kollektiv mobilisering till individuell markering.

Paroller som speglar en rörelses historia

I SvD:s podd Politiken har Torbjörn Nilsson läst boken 'Förkämpar och paroller' av Jesper Eneroth och listat några minnesvärda första maj-märken och paroller från 1893 till 1985. Henrik Torehammar brinner mest för parollen 'Åtta timmars arbetsdag' – en kärnfråga som fortfarande ekar i dagens debatt om arbetsvillkor. Maggie Strömberg har fått se årets första maj-märke, en symbol som varje år förnyas men bär på samma historiska laddning. Parollerna från förra seklet handlade om rösträtt, åtta timmars arbetsdag, social trygghet – frågor som till stor del är vunna, men som nu omformuleras i en ny tid.

Rättigheter som vunnits genom kamp

En debattartikel undertecknad av Mathilda Andersson, undersköterska och skyddsombud, samt Annelie Borgström, ombudsman IF Metall Västbo Östbo, påminner om att rättigheter aldrig har kommit av sig själva. 'Åtta timmars arbetsdag, semester, sjukförsäkring, pensioner och trygghet på jobbet skapades inte genom välvilja uppifrån – de vanns genom gemenskap, mod och solidaritet', skriver de. Artikeln, som är riktad till Socialdemokraterna i Vaggeryds kommun, understryker att kampen fortsätter för justa villkor på dagens arbetsmarknad: rätten till fasta jobb istället för osäkra anställningar, löner man kan leva på, arbetsplatser där människor behandlas med respekt. Författarna pekar på LO-kollektivet – undersköterskor, barnskötare, byggnadsarbetare, chaufförer, industriarbetare, butiksanställda – som de som bär välfärden och bygger landet.

Samverkan mellan fack och politik

I debattartikeln framhålls samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna som avgörande. 'När facklig styrka möter politiskt ansvar kan vi förändra samhället på riktigt', skriver Andersson och Borgström. De menar att tillsammans kan de försvara tryggheten, investera i jobb, stärka välfärden och minska klyftorna. Detta samarbete har historiskt varit en hörnsten i den svenska modellen, men i takt med att partipolitiska band luckras upp och facklig anslutning minskar, står modellen inför nya påfrestningar. Wigsös analys pekar på samma utmaning: när identiteten inte längre är knuten till partiet, försvagas den organisatoriska basen för första maj.

Utmaningar i en föränderlig ekonomi

Debattartikeln lyfter fram de nya utmaningar som arbetarrörelsen står inför: ekonomisk oro, ojämlikhet och en arbetsmarknad som förändras snabbt. Svaret från författarna är detsamma som alltid: organisering, solidaritet och framtidstro. De ser första maj inte bara som en historisk högtid utan som en dag som handlar om framtiden – om vilket samhälle som ska lämnas över till nästa generation. Första maj 2025 äger rum i en tid av digitalisering, gig-ekonomi och växande klyftor, där traditionella anställningsformer utmanas. Frågan om åtta timmars arbetsdag, som en gång var en central paroll, har fått ny aktualitet i debatten om gränslöst arbete och övertid.

Framtiden för en politisk ritual

Orla Wigsös prognos att första maj-firandet kommer att minska över tid och att tågandet på sikt kommer att dö ut, ställer frågan om dagen kan förnyas eller om den är dömd att bli en historisk parentes. Samtidigt visar engagemanget från lokala fackliga företrädare som Andersson och Borgström att det fortfarande finns en vilja att hålla traditionen vid liv – om än i ny form. Kampen om första maj är i grunden en kamp om arbetarrörelsens identitet: är den en massrörelse med politisk tyngd, eller en kulturell markör utan reell makt? Svaret kanske inte ges i år, men varje demonstration, varje paroll, varje debattartikel bidrar till att forma den fortsatta berättelsen.

Sammanfattning

• Första maj har förlorat sin roll som massmobilisering; professor Orla Wigsö spår att tågandet kommer att dö ut i takt med att partipolitisk identitet försvagas.
• Historiska paroller som 'Åtta timmars arbetsdag' lever kvar men omtolkas i dagens debatt om arbetsvillkor och gig-ekonomi.
• LO och Socialdemokraterna betonar samverkan som avgörande för att möta utmaningar som ekonomisk oro och ojämlikhet.
• Debattartikeln från lokala fackliga företrädare visar att första maj fortfarande används som plattform för krav på fasta jobb, levnadslöner och respekt på arbetsplatsen.
• Första maj 2025 speglar en rörelse i förändring: från kollektiv styrkedemonstration till en mer individualiserad, symbolisk markering.