Svensk inflation faller oväntat till 0,8 procent – matmomsen ger fullt genomslag

Fakta

• KPIF-inflationen sjönk från 1,6 % i mars till 0,8 % i april, enligt SCB:s preliminära siffror.
• KPI, som inkluderar räntor, föll till -0,1 % från 0,5 %.
• Livsmedelspriserna minskade med 5,5 % mellan mars och april, enligt SCB:s prisstatistiker Sofie Öhman.
• Den sänkta matmomsen har haft fullt genomslag på priserna i april, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
• Väntat KPIF var 1,3 %; utfallet blev 0,8 %, enligt marknadsförväntningar.
• SEB-ekonomen Robert Bergqvist kommenterade: 'Jösses vilken låg inflation'.
• Riksbankens prognos låg högre; räntan väntas ligga kvar på 1,75 % på torsdagen.
• Irankriget har ökat inflationsrisken enligt Riksbankschefen Erik Thedéen.

Inflationen bromsar in kraftigare än väntat

Sveriges inflation föll i april betydligt mer än prognoserna, enligt färska preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). KPIF, Riksbankens favoritmått, sjönk från 1,6 procent i mars till 0,8 procent i april – långt under de 1,3 procent som marknaden hade räknat med. Även KPI, som inkluderar räntekostnader, backade från 0,5 procent till -0,1 procent, vilket innebär deflation på årsbasis. Nedgången är den största på månader och överraskade både analytiker och beslutsfattare.

Matmomsens fulla genomslag driver prisraset

Den främsta förklaringen är den sänkta matmomsen, som infördes vid årsskiftet. Enligt SCB:s prisstatistiker Sofie Öhman sjönk livsmedelspriserna med 5,5 procent från mars till april – en direkt effekt av momssänkningen. – Matmomsen har utvecklats som förväntat. Den verkar ha haft fullt genomslag på priserna i april, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea. Han tillägger att även priser på övriga varor och tjänster var lägre än väntat, vilket gör noteringen ”riktigt låg” och långt under Riksbankens prognos.

Experter: Riksbankens räntebana kan ändras

De låga inflationssiffrorna får omedelbara konsekvenser för Riksbankens penningpolitik. Felicia Schön, sparekonom på Avanza, konstaterar att en räntehöjning nu är helt utesluten. – Det borde snarare bli tal om räntesänkningar om det här håller i sig, säger hon. SEB-ekonomen Robert Bergqvist är inne på samma linje. I en kommentar på X skriver han att Riksbanken sannolikt hade sänkt räntan vid torsdagens beslut om det inte vore för Irankriget. – Nu ligger räntan kvar på 1,75 procent, skriver Bergqvist.

Irankriget skapar osäkerhet kring inflationsutsikterna

Trots den positiva överraskningen i april varnar Riksbankschefen Erik Thedéen för att inflationsrisken har ökat på grund av Irankriget. I ett tal vid Stockholms Handelskammare sade han att risken för högre inflation än Riksbanken räknade med för några veckor sedan har ökat, och att banken kan behöva agera. Den geopolitiska oron har drivit upp energipriser och skapat störningar i handelsflöden, vilket kan motverka den nedåtgående trenden. Thedéens uttalande understryker den balansgång Riksbanken står inför: att samtidigt hantera en oväntat låg inhemsk inflation och externa pristryck.

Deflation på månadsbasis – men experter manar till försiktighet

April innebar inte bara lägre årstakt utan även fallande priser på månadsbasis – deflation. Felicia Schön påpekar att detta sannolikt främst drivs av de lägre matpriserna, men varnar för att det är för tidigt att dra slutsatser. – Det är många priseffekter som är släpande, så det är verkligen för tidigt att andas ut och se inflationsrisken som över, säger hon. Torbjörn Isaksson instämmer och understryker att den sänkta matmomsen var en engångseffekt. Framöver kan andra faktorer som löneökningar och tjänstepriser ta vid och pressa upp inflationen igen.

Vad väntar framöver? Räntesänkningar eller nya överraskningar

Med aprilsiffrorna i ryggen ökar trycket på Riksbanken att signalera en mer expansiv penningpolitik. Marknaden prisar nu in en sänkning av styrräntan inom det närmaste halvåret, men mycket hänger på utvecklingen i omvärlden. Samtidigt visar SCB:s data att kärninflationen, som exkluderar energi och oförädlade livsmedel, väntas ha fallit till 0,3–0,4 procent i årstakt, från 1,1 procent i mars. Det skulle vara den lägsta nivån på flera år och ge Riksbanken ytterligare skäl att lätta på bromsen – förutsatt att Irankriget inte spårar ur.

En oväntad lättnad för bostadsägare och hushåll

För svenska hushåll, särskilt bostadsägare med stora bolån, innebär den låga inflationen en välkommen andningspaus. Fallande priser på mat och varor ökar köpkraften, samtidigt som räntorna väntas förbli låga eller till och med sjunka. Men ekonomer påpekar att deflation i sig kan vara problematiskt om den blir långvarig, då den kan leda till minskad konsumtion och investeringar. För tillfället ses den dock som en tillfällig effekt av momssänkningen, och den underliggande inflationen förväntas stabiliseras runt Riksbankens mål på 2 procent på sikt.

Sammanfattning

• KPIF-inflationen föll till 0,8 % i april, långt under väntade 1,3 % och Riksbankens prognos.
• Livsmedelspriserna sjönk 5,5 % på en månad, drivet av den sänkta matmomsen som fick fullt genomslag.
• Riksbanken väntas hålla räntan oförändrad på 1,75 % på torsdagen, men räntesänkningar kan bli aktuella om trenden håller i sig.
• Irankriget utgör en risk för högre inflation framöver, enligt Riksbankschefen Erik Thedéen.
• Experter varnar för att det är för tidigt att andas ut; släpande priseffekter kan påverka framtida inflationssiffror.
• Kärninflationen väntas ha fallit till 0,3–0,4 % i april, den lägsta nivån på flera år.