Magdalena Andersson lovar max 12 elever per lärare i lågstadiet – satsning på 3,4 miljarder

Fakta

• Magdalena Andersson är Socialdemokraternas partiledare sedan hösten 2021.
• Hon var finansminister 2014–2021 och statsminister 2021–2022.
• Partiet går till val med en skolsatsning på 3,4 miljarder kronor.
• Satsningen innebär en bindande maxgräns på 12 elever per lärare i lågstadiet.
• Reformen kräver 3 000 fler lågstadielärare.
• Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har sagt att reformutrymmet är slut.
• Finansieringen ska ske genom ändrad skolpeng och minskad överkompensation till friskolor.
• DN/Ipsos aprilmätning visar att Miljöpartiet når högsta stödet sedan 2015.

Löfte om mindre klasser i lågstadiet

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson utnyttjade första maj-scenen i Tornparken i Sundbyberg för att lansera partiets nya skolsatsning. Under ett tal inför en publik i kortärmade skjortor och solglasögon lovade hon en bindande maxgräns på tolv elever per lärare i lågstadiet. Satsningen, som partiet döpt till ”Småskolan”, är ett av de konkreta vallöftena inför höstens val. Andersson betonade att stora och stökiga klasser hindrar lärare från att göra sitt jobb. ”Barn som inte får stöd tidigt riskerar att aldrig komma ikapp”, sade hon på en pressträff efter talet. Reformen ska vara bindande för både friskolor och kommunala skolor.

3,4 miljarder och 3 000 nya lärare

För att genomföra satsningen krävs 3,4 miljarder kronor och 3 000 fler lågstadielärare. Pengarna ska enligt Andersson tas från en omstrukturering av skolpengen. Hon hävdar att friskolor i nuläget överkompenseras: ”Friskolor får massor av pengar för saker som de inte gör.” Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har dock redan deklarerat att reformutrymmet för de kommande åren är slut. Detta innebär att Socialdemokraternas förslag möter hårt motstånd från regeringssidan, som menar att det inte finns utrymme för nya offentliga utgifter.

Partiledardebatt och härskartekniker

Andersson har nyligen deltagit i en partiledardebatt i SVT där det hettade till flera gånger. DN:s Tomas Ramberg kommenterade att debatten inte blev den knall statsminister Ulf Kristersson behövde. Samtidigt anklagades Andersson för ”märkliga härskartekniker” – en kritik som dock inte utvecklades närmare i debatten. Trots att oppositionen har ett övertag i opinionen finns det ljusglimtar för Tidöpartierna, enligt DN/Ipsos. Miljöpartiet har i samma mätning nått sitt högsta väljarstöd sedan flyktingkrisen 2015, vilket kan påverka den politiska dynamiken.

Flörtar med Kristdemokraterna inför valet

Andersson har öppnat famnen ytterligare för Kristdemokraternas ledare Ebba Busch, om Tidösidan förlorar valet. Enligt DN:s Martin Liby Troein flörtar båda ledarna med varandra, men något mycket större är på gång. Andersson lockar Busch med industrifrågor och beskriver henne som en pragmatisk politiker. Samtidigt har Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar satsat allt på rött, enligt Tomas Ramberg. Detta kan tolkas som att vänsterblocket försöker maximera sina chanser inför valet, medan S-ledaren söker bredare allianser.

Global energikris och regeringskraft

I sitt första maj-tal kom Andersson snabbt in på det osäkra världsläget och sade att Sverige står inför en global energikris. ”Vårt land behöver en regering som förmår att se kriser och som har kraft att agera”, fortsatte hon. Uttalandet kan ses som en kritik mot den sittande regeringen och en markering av Socialdemokraternas beredskap att ta över. Andersson, som var statsminister 2021–2022 och dessförinnan finansminister i Stefan Löfvens regering, har profilerat sig som en krisledare. Hennes erfarenhet från finansdepartementet och statsministerämbetet används nu för att argumentera för att S är bäst lämpade att hantera de ekonomiska och energipolitiska utmaningarna.

Valfrågor och opinionens svängningar

Socialdemokraternas skolsatsning är ett av flera vallöften som presenteras i takt med att valet närmar sig. Partiet försöker samtidigt hantera en opinion där Miljöpartiet växer och där Tidöpartierna trots allt har vissa ljusglimtar. DN/Ipsos aprilmätning visar att MP når 2015 års nivåer, vilket kan splittra vänsterblocket. Frågan om finansiering av reformer blir allt mer central. Med finansministerns uttalande om att reformutrymmet är slut står det klart att nästa regering, oavsett färg, kommer att tvingas till svåra prioriteringar. Anderssons förslag att omfördela skolpengen från friskolor till mindre klasser är en tydlig markering i den debatten.

Analys: En strategisk satsning i en het valrörelse

Magdalena Anderssons skollöfte är både ett konkret förslag och en politisk signal. Genom att fokusera på små klasser i lågstadiet adresserar hon en fråga som engagerar många föräldrar och lärare, samtidigt som hon positionerar sig mot friskolesystemet. Finansieringsmodellen – att ta pengar från friskolornas överkompensation – är dock kontroversiell och kommer sannolikt att möta hårt motstånd från borgerligt håll. Samtidigt visar opinionsmätningarna att väljarna är rörliga. Miljöpartiets uppgång och de borgerligas ljusglimtar gör att valresultatet är långt ifrån givet. Anderssons utspel kan ses som ett försök att bredda partiets bas och locka väljare som tröttnat på stora klasser och bristande resurser i skolan. Om satsningen lyckas återstår att se, men den sätter definitivt agendan inför hösten.

Sammanfattning

• Socialdemokraterna lovar en bindande maxgräns på 12 elever per lärare i lågstadiet, finansierad via 3,4 miljarder kronor och 3 000 nya lärare.
• Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att reformutrymmet är slut, vilket skapar en tydlig konfliktlinje inför valet.
• Magdalena Andersson öppnar för samarbete med Kristdemokraterna om Tidösidan förlorar valet, medan Vänsterpartiet satsar allt på rött.
• Miljöpartiet når sitt högsta väljarstöd sedan 2015 i DN/Ipsos aprilmätning, vilket påverkar den politiska balansen.
• Sverige står inför en global energikris, enligt Andersson, som argumenterar för att S är bäst rustade att leda landet genom krisen.
• Skolsatsningen är en av flera valfrågor där finansiering och prioriteringar blir avgörande för valutgången.