Regeringen satsar 400 miljoner på Malmbanan – Trafikverket inleder historisk upprustning för 3 miljarder

Fakta

• Regeringen fastställde den nationella infrastrukturplanen för 2026–2037 den 27 april 2026.
• Trafikverket genomför åtgärder på Malmbanan för 3 miljarder kronor under 2026.
• Regeringen satsar ytterligare 400 miljoner kronor på kapacitetshöjande åtgärder.
• Spårbyte på 8 mil mellan Harrträsk och Näsberg pågår maj–oktober 2026.
• Bangårdar i Nattavaara, Ljuså, Nuortikon och Buddbyn byggs om för 750 meter långa tåg.
• Ny mötesstation i Sävastnäs och dubbelspår mellan Sävastklinten och Sävast klart 2027.
• Upprustning av kontaktledningar mellan Boden och Gällivare pågår till 2030.
• Region Norrbotten varnar för att enkelspårigheten gör banan sårbar och efterlyser dubbelspår.

Historisk satsning på Malmbanan

Regeringen har slagit fast den nationella infrastrukturplanen för perioden 2026–2037, och redan i år satsar Trafikverket 3 miljarder kronor på Malmbanan – den största enskilda insatsen på den hårt belastade järnvägen någonsin. Samtidigt avsätter regeringen ytterligare 400 miljoner kronor för att öka kapaciteten, bland annat genom höjd axellast, förlängda mötesstationer och ett modernt signalsystem. Satsningen är ett svar på det växande transportbehovet från gruvnäringen, persontrafiken och godstransporterna i Norrbotten. Malmbanan, som sträcker sig 50 mil från Boden till Riksgränsen och vidare till Narvik i Norge, är Sveriges tyngst trafikerade järnväg och en avgörande länk för svensk export.

Omfattande åtgärder under 2026

Under 2026 genomför Trafikverket en rad insatser som planerats under flera år. I maj inleds spårbyte på den åtta mil långa sträckan mellan Harrträsk och Näsberg, ett arbete som beräknas vara klart i oktober och som syftar till att göra järnvägen mer driftsäker och lättare att underhålla. Samtidigt byggs bangårdarna i Nattavaara, Ljuså, Nuortikon och Buddbyn om så att 750 meter långa tåg kan mötas där. För att öka kapaciteten ytterligare påbörjades redan i fjol bygget av en ny mötesstation i Sävastnäs, och mellan Sävastklinten och Sävast byggs dubbelspår som står klart 2027. I maj startar också upprustningen av kontaktlednings- och hjälpkraftsanläggningen på hela sträckan mellan Boden och Gällivare, ett projekt som pågår till 2030.

Säkerhetshöjande insatser och viltstängsel

Trafikverket förbättrar även säkerheten på och invid järnvägen. Vägskydd med bommar, ljud och ljus installeras vid Särkirovavägen, Åsens Kolonat, Degervattnet och Holmvägen. Arbetet startar i april och blir klart i oktober. Dessutom byggs, underhålls och förbättras viltstängsel på flera delar av banan. Helena Eriksson, regional direktör vid Trafikverket, betonar att insatserna är nödvändiga för att möta behoven från persontrafik, godstrafik och malmtrafik.

400 miljoner i nya projekt

Regeringens extra satsning på 400 miljoner kronor omfattar två nya projekt: en bangårdsförlängning i Kalix och en tre-spårsstation i Kaisepakte. Därtill ska pengarna användas till höjd axellast, förlängda mötesstationer och ett modernt signalsystem. Mattias Karlsson, gruppledare för Moderaterna i riksdagen, säger i ett pressmeddelande att Malmbanan är grunden för tusentals jobb i Norrbotten och för exportinkomster som hela Sverige är beroende av. Han understryker att de som arbetar i gruvan, kör malmtåget eller lossar lasten i hamnen förtjänar en järnväg som håller måttet.

Region Norrbotten: Viktigt men inte tillräckligt

Region Norrbotten välkomnar satsningarna på Malmbanan men ser med oro på brister i den nationella planen. Regionstyrelsens ordförande Anders Öberg påpekar att infrastruktur i norra Sverige inte är ett regionalt särintresse utan avgörande för svensk export, industrins omställning, totalförsvaret och den gemensamma beredskapen. Regionen varnar särskilt för att Norrbotniabanan riskerar att nedprioriteras eller försenas, vilket skulle få stora konsekvenser för industrin och transporterna i norra Sverige. Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör, kallar Norrbotniabanan en strategisk investering för hela landet och varnar för att uppskjuten utbyggnad ökar riskerna.

Enkelspåret kvarstår som grundproblem

Trots de omfattande investeringarna är Malmbanan fortfarande enkelspårig, med låg kapacitet och små möjligheter att leda om trafiken vid störningar. Region Norrbotten betonar att förstärkningar och nya mötesstationer inte löser grundproblemet. Anders Öberg kräver dubbelspår på Malmbanan för att skapa ett robust och driftsäkert system med hög beredskap. Regionen efterlyser tydliga beslut om när järnvägsinfrastrukturen ska vara färdigbyggd, ett snabbare genomförande och ett helhetsperspektiv som speglar den industriella omställningen och de ökade säkerhetspolitiska kraven.

Framtidsutsikter och öppna frågor

De akuta åtgärderna under 2026 innebär ett lyft för Malmbanan, men de långsiktiga behoven kvarstår. Medan Trafikverket och regeringen pekar på historiska investeringar, menar Region Norrbotten att planeringen måste bli mer ambitiös. Frågan om dubbelspår och en fullt utbyggd Norrbotniabana ligger fortfarande olöst. Utan dessa riskerar sårbarheten att bestå, och Sveriges konkurrenskraft, beredskap och klimatomställning kan hämmas. De kommande åren blir avgörande för om Malmbanan ska kunna möta framtidens transportbehov.

Sammanfattning

• Trafikverket satsar 3 miljarder kronor på Malmbanan under 2026, den största insatsen någonsin.
• Regeringen tillför 400 miljoner kronor för kapacitetshöjande åtgärder, inklusive bangårdsförlängning i Kalix och tre-spårsstation i Kaisepakte.
• Spårbyte på 8 mil mellan Harrträsk och Näsberg genomförs maj–oktober 2026.
• Ombyggnad av bangårdar möjliggör möten för 750 meter långa tåg.
• Region Norrbotten varnar för att enkelspårigheten kvarstår och efterlyser dubbelspår.
• Norrbotniabanan riskerar att nedprioriteras, vilket kan få stora konsekvenser för industrin och beredskapen.