Riksbanken behåller styrräntan på 1,75 procent – oro för inflation trots svag tillväxt

Fakta

• Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent för tredje gången i år.
• Osäkerhet kring kriget i Mellanöstern och dess effekter på global inflation anges som skäl till avvaktan.
• April månads KPIF-inflation landade på 0,8 procent, långt under Riksbankens prognos och inflationsmålet på 2 procent.
• BNP-prognosen för Sverige har justerats ned från 2,8 till 2,3 procent.
• Swedbank förväntar sig inga räntehöjningar under resten av 2026 och 2027.
• Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena Idé, menar att en räntesänkning hade varit bättre givet hög arbetslöshet.

Riksbanken håller räntan i schack

För tredje gången detta år väljer Riksbanken att inte ändra sin styrränta, som därmed kvarstår på 1,75 procent. Beskedet kommer i en tid av betydande osäkerhet, där centralbanken manar till vaksamhet. I ett pressmeddelande framhåller Riksbanken att en eventuell bred och varaktig inflationsuppgång, orsakad av kriget, skulle kunna tvinga fram en räntehöjning. Samtidigt visar april månads inflationssiffror, mätt som KPIF, en ökning på 0,8 procent. Detta ligger markant under Riksbankens egen prognos på 1,5 procent och långt ifrån det uppsatta inflationsmålet på 2 procent. Denna diskrepans mellan förväntad och faktisk inflation har lett till debatt om penningpolitikens lämplighet. Prognosen för Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) har dessutom reviderats nedåt, från 2,8 till 2,3 procent, vilket indikerar en svagare ekonomisk utveckling än tidigare beräknat.

Krigets skugga över den globala ekonomin

Den främsta anledningen till Riksbankens försiktiga hållning anges vara den ökade risken för högre inflation till följd av kriget i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet har lett till ökade kostnadstryck internationellt, vilket påverkar råvarupriser och därmed den globala ekonomin. Även om de finansiella marknaderna förväntar sig en nedgång i oljepriset senare under året, kvarstår en oro för att de stigande energipriserna och andra utbudsstörningar kan leda till en ihållande inflationsuppgång. Denna osäkerhet kring krigets fortsatta effekter gör att Riksbanken väljer att avvakta. Finansminister Elisabeth Svantesson har varnat för att Sverige riskerar ett försämrat ekonomiskt läge om oljekrisen inte löser sig, vilket understryker den geopolitiska riskens betydelse för nationell ekonomisk stabilitet.

Experter delade – förståelse för Riksbankens dilemma

Synen på Riksbankens agerande är inte enhetlig bland ekonomer. Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé, menar att en räntesänkning hade varit mer lämplig givet den höga arbetslösheten i Sverige. Hon anser att en sänkt ränta skulle ha gynnat fler hushåll än regeringens skattesänkningar, särskilt med tanke på att en stor andel av svenskarna äger sina bostäder och har lån. Samtidigt uttrycker Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, förståelse för Riksbankens beslut och beskriver det som både "väntat och klokt". Winsth pekar på den globala osäkerheten och att den svenska inflationen ligger under målet, vilket minskar behovet av omedelbara åtgärder från Riksbankens sida. Odeberg betonar dock att inflationen inte enbart är Riksbankens problem att lösa, särskilt när den drivs av utbudsfaktorer snarare än efterfrågan. Hon menar att Riksbanken har ett begränsat verktyg i styrräntan och att bredare politiska åtgärder kan behövas.

Och framtiden? Inga räntehöjningar i sikte enligt prognoser

Medan Riksbanken avvaktar med att sänka räntan, pekar prognoser från storbanken Swedbank på att det inte heller finns skäl att förvänta sig räntehöjningar inom överskådlig framtid. Swedbank har reviderat sin prognos och räknar nu med att styrräntan förblir oförändrad under resten av 2026 och hela 2027. Denna nya bedömning bygger på en förväntan om lägre tillväxt och ett svagt inflationstryck i den svenska ekonomin. Tidigare hade Swedbank räknat med en höjning i september 2027, men den prognosen har nu tagits bort helt. Den nuvarande räntenivån på 1,75 procent ger Riksbanken ett stabilt utgångsläge för att kunna agera om penningpolitiken behöver justeras framöver, antingen för att motverka inflation eller för att stimulera en svag konjunktur. Centralbanken fortsätter att noggrant följa den ekonomiska utvecklingen och de risker som föreligger.

Riksbankens presskonferens och penningpolitisk uppdatering

I samband med räntebeskedet hölls en pressträff klockan 11:00 på Riksbanken. Där presenterade riksbankschef Erik Thedéen och Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för penningpolitik, direktionens bedömning av den aktuella ekonomiska situationen. Vid pressträffen publicerades även en penningpolitisk uppdatering. Dokumentet innehåller en djupare analys av hur ny information påverkar de ekonomiska utsikterna och Riksbankens syn på penningpolitiken framöver. Detta ger en inblick i de faktorer som Riksbanken beaktar när de fattar sina beslut och hur de navigerar i en komplex och föränderlig ekonomisk miljö.

Sammanfattning

• Riksbanken behåller styrräntan på 1,75% på grund av osäkerhet kring kriget i Mellanöstern och dess potentiella inflationspåverkan.
• April månads inflation (KPIF) var 0,8%, långt under Riksbankens mål på 2%.
• Sveriges BNP-prognos har sänkts till 2,3%.
• Vissa ekonomer anser att en räntesänkning hade varit lämpligare givet hög arbetslöshet.
• Swedbank förutspår inga räntehöjningar under 2026 och 2027.
• Riksbanken betonar vikten av att följa den globala utvecklingen noga.