Riksbanken behåller styrräntan på 1,75 procent

Fakta

• Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent.
• Beskedet är det tredje i år där räntan inte ändras.
• Kriget i Mellanöstern ökar risken för högre inflation.
• Inflationen ligger för närvarande under Riksbankens 2-procentsmål.
• BNP-prognosen har justerats ned från 2,8 till 2,3 procent.
• Finansminister Elisabeth Svantesson varnar för ett sämre ekonomiskt läge vid utebliven oljelösning.

Styrräntan ligger fast – men framtiden är oviss

För tredje gången i år har Riksbankens direktion beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Beskedet, som presenterades under onsdagen, kommer i en tid av betydande global osäkerhet, där kriget i Mellanöstern utgör en central faktor. Riksbanken framhåller i ett pressmeddelande att den nuvarande räntenivån ger en god utgångspunkt för att anpassa penningpolitiken vid behov, särskilt för att värna inflationsmålet. Beslutet att inte agera i nuläget grundar sig delvis på att den aktuella inflationen ligger under Riksbankens prognoser och målet på 2 procent. Detta, tillsammans med en svagare konjunkturutveckling än väntat, skapar utrymme att invänta en tydligare bild av krigets effekter och de utbudsstörningar det medför. Samtidigt manar Riksbanken till vaksamhet. Skulle kriget få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång, kan en räntehöjning bli nödvändig. Utfallsrummet för framtiden bedöms som stort, och Riksbanken följer utvecklingen noga.

Ekonomiska effekter av Mellanösternkonflikten

Kriget i Mellanöstern fortsätter att vara en dominerande faktor för den globala ekonomiska utvecklingen. Ju längre konflikten pågår, desto större bedöms risken vara för stigande inflation och negativa effekter på den ekonomiska tillväxten. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till ett ökat kostnadstryck i omvärlden, vilket påverkar både produktionsmöjligheter och kostnader för företag. Priset på olja har uppvisat stora variationer till följd av krigets utveckling, och även priserna på andra råvaror har påverkats. Enligt enkäter upplever delar av näringslivet ett ökat kostnadstryck, där högre drivmedelspriser hittills varit den mest märkbara effekten. Trots detta finns det på de finansiella marknaderna en förväntan om att oljepriset kan falla tillbaka under året. Riksbankens prognos för Sveriges BNP har justerats ned från 2,8 till 2,3 procent. Finansminister Elisabeth Svantesson har varnat för att Sverige kan hamna i ett värre ekonomiskt läge om oljekrisen inte löser sig, vilket understryker den känsliga ekonomiska situationen.

Olika syn på Riksbankens agerande

Bland ekonomer finns det delade meningar om Riksbankens beslut att behålla styrräntan oförändrad. Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé, menar att en räntesänkning hade varit att föredra, särskilt med tanke på den höga arbetslösheten i Sverige. Hon anser att en sänkt ränta hade underlättat för många hushåll och fungerat som en bredare stimulans än regeringens skattesänkningar. Samtidigt förstår Odeberg Riksbankens oro för inflationsrisker. Hon betonar dock att inflationen inte enbart är Riksbankens problem att lösa, särskilt när den drivs av utbudsfaktorer. "Jag tycker att vi behöver lyfta blicken och se att inflationen inte bara är Riksbankens problem att lösa", säger hon. Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, ser däremot positivt på Riksbankens agerande. Hon beskriver beskedet som både "väntat och klokt" och menar att det i dagens osäkra världsläge, med inflation långt under målet, inte finns någon anledning för Riksbanken att vidta några åtgärder i nuläget.

Penningpolitisk strategi och framtida utmaningar

Riksbankens penningpolitik syftar till att upprätthålla prisstabilitet och ett inflationsmål på 2 procent. Den nuvarande styrräntan på 1,75 procent har legat fast sedan oktober 2025, vilket ger banken ett instrument för att hantera ekonomiska svängningar. Riksbankchef Erik Thedéen betonar att banken ligger "bra till" med räntan just nu men att man följer utvecklingen noga. "Vi kommer att anpassa penningpolitiken om det behövs för att värna förtroendet för inflationsmålet", säger Thedéen. Han beskriver kriget i Mellanöstern som en "utbudschock för hela världsekonomin" som påverkar kostnader och produktionsförmåga. Utöver kriget finns flera andra risker som kan påverka inflations- och konjunkturutsikterna. Riksbanken har publicerat en penningpolitisk uppdatering som redogör för direktionens bedömning av hur ny information påverkar de ekonomiska utsikterna och penningpolitiken. En pressträff med riksbankschef Erik Thedéen och Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för penningpolitik, hölls under dagen för att diskutera dessa frågor.

Sammanfattning

• Riksbanken behåller styrräntan på 1,75 procent på grund av global osäkerhet.
• Kriget i Mellanöstern utgör en betydande riskfaktor för framtida inflation och ekonomisk tillväxt.
• Svensk inflation ligger för närvarande under Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
• BNP-prognosen för Sverige har reviderats nedåt, vilket indikerar en svagare konjunktur.
• Det finns en debatt bland ekonomer huruvida räntan borde ha sänkts för att stimulera hushållen.
• Riksbanken förbereder sig på att kunna höja räntan om inflationstrycket ökar markant.